Sexualitet

 

A short version of this text has been translated into English and Arabic.

Alla personer med ryggmärgsskada får någon grad av påverkan på sina sexuella funktioner. Skadans nivå och grad, komplett eller inkomplett, avgör på vilket sätt och i vilken utsträckning sexualfunktionerna förändras eller faller bort. Eftersom varje ryggmärgsskada är unik blir också de sexuella förändringarna olika och kan förutsägas bara i stora drag.

Sexualitet efter ryggmärgsskada

Förändrad eller helt förlorad känsel i könsorganen är det sexuella symtom som tidigast och enklast kan uppfattas av den ryggmärgsskadade. Utifrån detta kan hen sedan successivt bygga upp sin förståelse av vilka funktioner som fallit bort, vilka som finns kvar och hur de kvarvarande funktionerna kan användas.

En viktig faktor är att den sexuella lusten är intakt hos de allra flesta personer med ryggmärgsskada, som alltså är sexuella individer på samma sätt som tidigare. Däremot har det inträffat mer eller mindre dramatiska förändringar i den sexuella förmågan, liksom av möjligheterna till sexuella uttryck.

Höga och låga ryggmärgsskador ter sig olika ur sexuell synpunkt på grund av att de olika sexuella delförmågorna styrs från olika ryggmärgsnivåer. För mer detaljerad information om hur lusten och de sexuella delfunktionerna är organiserade i nervsystemet se faktarutorna.

Vad menas med lust?
Med sexuell lust avses i detta sammanhang sexualitetens driftsaspekt och det faktum att en individ har förmågan att tända sexuellt. Lusten sitter i hjärnan och är hormonberoende. Lusten kan vara mer eller mindre lättväckt och kan aktiveras av bland annat intryck via syn, hörsel, beröring, doft, tankar, minnen och fantasier. Hos den som har känsel i könsorganen kan aktivering av könsorganen också väcka lust. Eftersom lusten sitter i hjärnan påverkas den inte annat än indirekt av en ryggmärgsskada.

 

Vad menas med sexuell förmåga?
Med sexuell förmåga avses dels de reaktioner som sker i könsorganen i samband med sexuell stimulering – genital aktivering – dels förmågan att nå orgasm, samt hos mannen emission (mer om detta senare) och ejakulation. Dessa delförmågor regleras på olika nivåer i nervsystemet vilket gör att olika ryggmärgsskadenivåer drabbar respektive ”sparar” olika delförmågor.

 

Genital aktivering

– en del av den sexuella förmågan
Hos kvinnan blodfylls vid genital aktivering den mjuka svällkroppsvävnad som finns dels på ömse sidor om slidöppningen, dels framtill i vulva (klitoriskroppen), och en klar halkig vätska utsöndras av körtlar vid slidmynningen och av körtlar som mynnar i urinröret. Från slidväggen sker transsudation, ett diffust flöde av en vattning vätska. Dessa vätskor ger tillsammans lubrikationen (”smörjningen”).

Hos mannen blodfylls vid genital aktivering de båda hårda svällkropparna i penisskaftet, vilket ger erektion och styvhet. Dessutom blodfylls den mjuka svällkroppsvävnaden som finns i ollonet och runt urinröret, och som är av samma typ som svällkroppsvävnaden hos kvinnan. Hos en del män utsöndras också en klar halkig vätska (”försats”) från körtlar i urinröret, precis som hos kvinnor.

Dubbelkommando

Aktiveringen av könsorganen kan ske antingen via hjärnan (cerebral/psykisk sexuell stimulering), eller via lokal/fysisk sexuell stimulering (reflexaktivering). Könsorganen står alltså under ett slags dubbelkommando. Hos den som har en oskadad ryggmärg samverkar den psykiska stimuleringen med den lokala reflexaktiveringen så att de förstärker varandra.

Cerebral genital aktivering

Cerebralt initierad genital aktivering sker via synintryck, hörsel, dofter, tankar, minnen och fantasier, sådant som triggar den sexuella lusten och ger upphov till att nervsignaler skickas från hjärnan via ryggmärgen till nivå Th11 – L2, och därifrån via perifera nervtrådar når kärlbädden i könsorganen. Dessa nervsignaler ger upphov till en kraftig blodflödesökning i svällkroppsvävnaden, och även till lubrikation hos kvinnan och ”försats” hos mannen.

Lokal genital aktivering, även kallad reflexaktivering

Den genitala aktiveringen kan också ske genom direkt fysisk stimulering av könsorganen, eller andra sexuellt känsliga hudområden, s.k. erogena zoner. Nervimpulser genereras då från ett flertal olika typer av känselceller i könsorganen och dess omgivning. Nervimpulserna går till den nedersta delen av ryggmärgen (conus medullaris) där de omkopplas reflektoriskt helt utan hjärnans och viljans inblandning. En ryggmärgsreflex i nivå S2 – S4 aktiveras då och ger upphov till ökad blodtillförsel och i viss mån även lubrikation i könsorganen.
Nervimpulser från könsorganen fortsätter, hos den som har en oskadad ryggmärg, också vidare genom ryggmärgen till hjärnan där stimuleringen upplevs. Hos en individ med ett avbrott på ryggmärgen sker inte detta och hen kan inte uppleva att könet är aktiverat annat än genom att se det med ögonen eller att känna efter med handen (om motorik och känsel så tillåter).

Denna lokala genitala aktivering kan ske utan att individen är mentalt sexuellt tänd. Resultatet av detta genitala gensvar skiljer sig inte från det som sker vid psykisk aktivering, även kallad cerebral genital aktivering.

När den lokala genitala aktiveringen, reflexaktiveringen har inträffat och könsorganens svällkroppsvävnad har blodfyllts kan detta åtföljas av en sekundär aktivering av lusten – individen blir då sexuellt tänd. För detta krävs dock att förbindelsen mellan kön och hjärna inte är bruten, så som den är vid en komplett ryggmärgsskada.

Emission och ejakulation

– två separata delförmågor
Omedelbart innan en man med intakt ryggmärg ejakulerar ”tillreds” sperman genom att spermier från bitestiklar och sädesledare, och sekret från prostata och sädesblåsor blandas och ”laddas” i bakre delen av urinröret, samtidigt som den inre slutmuskeln till urinblåsan (”backventilen”) stängs. Dessa händelser kallas emission. Emissionen är en reflex, dvs är inte viljemässigt styrd. Den är hos mannen inledningen till sexuellt klimax. När emissionen inträffar upplever mannen att han sexuellt nått ”the point of no return”. Nervimpulserna som styr emissionen utgår från ett reflexcentrum i ryggmärgen på nivå Th11 – L2 och förs vidare till de inre delarna av könsorganen genom perifera nerver som tillhör det så kallade sympatiska nervsystemet.
När emission har skett är sperman redo att stötas ut, ejakuleras. Ejakulationen, sädesuttömningen, inträffar någon eller några sekunder senare genom reflektoriska (icke viljestyrda) rytmiska sammandragningar i bäckenbottens muskulatur. Ejakulationsreflexen har sitt centrum i ryggmärgen på nivå S2-S4.

Om man har en ryggmärgsskada ovanför Th11 finns alltså förutsättningarna för både emission och ejakulation. Om man har en ryggmärgsskada på nivå Th11-L2 kan emission inte ske.

Om man har en skada på nivå S2-S4 finns förutsättningar för emission, men däremot inte för ejakulation, dvs. man kan bilda sperma, men den kan inte ejakuleras utan kommer långsamt rinnande (dribbling). Detta har alltså att göra med att laddning av sperman styrs från en högre nivå i ryggmärgen än den nivå som styr ejakulationen.

Ejakulation och orgasm (se nedan) inträffar så gott som samtidigt och upplevs av de allra flesta män som en helhet, ”sexuellt klimax”, men det är viktigt att förstå att de ur neurologisk synpunkt är skilda fenomen.

De rytmiska sammandragningarna i bäckenbotten som åstadkommer ejakulationen hos män finns även hos kvinnor. Precis som hos män sitter reflexen som styr dessa på ryggmärgsnivå S2 – S4 (i conusdelen av ryggmärgen, motsvarande kotorna Th12 – L1).

Orgasm

Efter ett visst mått av sexuell stimulering uppnås hos en ryggmärgsfrisk man i allmänhet orgasm. Hos en man med intakt ryggmärg sker emissionen (se ovan) omedelbart före de rytmiska sammandragningar av bäckenbotten som åstadkommer ejakulationen. Orgasm upplevs i de flesta fall samtidigt. Orgasmen utgår från hjärnan och innebär den sexuella njutningens höjdpunkt. Den ackompanjeras av en omfattande aktivitet i det autonoma (den icke viljestyrda delen av) nervsystemet; bland annat stiger blodtrycket , och andnings- och hjärtfrekvens ökar. Blodflödet i hudens små ytliga kärl ökar också, varför en flammig rodnad kan ses. Hos vissa reser sig kroppsbehåringen och svettning bryter ut på bål och ben.
Hos kvinnor förekommer ingen emission. I övrigt är förloppet likadant som för män. Efter ett visst mått av direkt eller indirekt sexuell stimulering får en kvinna, om hon har en intakt ryggmärg, i allmänhet bäckenbottenkontraktioner (som män får vid ejakulation) och upplever i de flesta fall samtidigt orgasm – den sexuella njutningens höjdpunkt. Liksom som hos mannen ackompanjeras bäckenbottenkontraktionerna av en omfattande aktivitet i det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet – blodtrycksstegring, kraftigt ökad andningsfrekvens, hudrodnad, ibland svettningar.

Orgasmupplevelsen sitter i hjärnan. På mental nivå är orgasmen ett speciellt slags, tämligen snabbt övergående sinnestillstånd. Fysiskt ackompanjeras detta av lustfyllda kroppsliga sensationer. Se ovan.

Hos män och kvinnor med ryggmärgskada kan orgasm uppnås på andra sätt än genom stimulering av könsorganen. Orgasmupplevelsen som helhet blir dock annorlunda jämfört med före skadan, eftersom sensationerna från bäckenbottens muskelkontraktioner, och kroppen i övrigt nedom skadenivån, saknas eller är förändrade.

Vid höga, kompletta ryggmärgsskador är kommunikationen mellan hjärnan, sexualitetens mentala nivå, och könsorganen bruten. Psykisk sexuell stimulering, lust och tändning kan därmed inte resultera i aktivering av könsorganen. Däremot finns könsorganens reflexer, dvs icke-viljestyrda reaktioner, bevarade i den del av ryggmärgen som ligger nedanför skadenivån, och fungerar som reflexer när den inledande spinala chocken avklingat. Eftersom reflexerna dessutom inte kan hämmas från hjärnans nivå blir de ofta påfallande lättutlösta och kan reagera på allehanda mekaniska stimuli som i sig inte har något sexuellt innehåll, t.ex. kateterisering. För den ryggmärgsskadade kan detta upplevas som generande, liksom även för ovan vårdpersonal och andra individer som finns kring personen. Detta gäller män, där erektionen är uppenbar på ett mycket mera påtagligt sätt än vad blodfyllnaden av vulvas svällkroppsvävnad och lubrikationen är hos kvinnor. Med lubrikationen eller ”smörjningen” avses det klara halkiga sekret som utsöndras av körtlar nära slidmynningen och vätskan från slidans vägg, vilka tillsammans gör kvinnan ”våt”.

Ur sexuell synpunkt har det samtidigt ett värde att erektion och lubrikation faktiskt är möjliga, även om personen inte känner detta. I och med att könsorganen kan försättas i ett funktionellt tillstånd kan de också användas för sexuellt samspel, t.ex. samlag. För den ryggmärgsskadade själv, och också för en partner som inte är ryggmärgsskadad, kan detta vara mycket betydelsefullt.

Hos personer med inkomplett ryggmärgsskada är den sexuella kommunikationen i nervsystemet i varierande grad bevarad, varför det är svårare att förutsäga vilka sexuella funktioner som finns respektive inte finns kvar. Man måste pröva sig fram.

Den ryggmärgsskadade personen, som har en förändrad – nedsatt eller helt bortfallen – känselupplevelse av vad som pågår nedanför skadenivån, kan kompensera för detta med att t.ex. känna sitt och partnerns kön med fingrarna om hen har känsel och motorik som räcker för det, eller se könsorganen i aktion, och därigenom också tända sexuellt på mental nivå och ha ett sexuellt utbyte av detta. Många män beskriver också det egenvärde en kraftfull erektion har, som ett uttryck för manlighet i största allmänhet.

Att förbindelsen mellan hjärnan och könsorganen är bruten får som konsekvens att stimulering av könsorganen (i synnerhet utan hjälpmedel) vanligtvis inte kan leda till orgasm. För orgasm krävs att de sensationer den sexuella stimuleringen ger upphov till når hjärnan, vilket avbrottet på ryggmärgen förhindrar. Däremot kan det vara möjligt att utveckla sexuell kvalitet inom de hudområden ovanför skadenivån som har fullgod känsel, och där utveckla nya områden för stimulering till orgasm. Om skadenivån är sådan att bröstvårtorna har bibehållen känsel är dessa särskilt lämpliga för sådan utveckling. Hudområdet i nivå med skadans känselgräns får med tiden ofta en speciell känselkvalitet, och är ibland också ”träningsbart”.

Att åstadkomma ejakulation hos män brukar inte heller vara möjligt genom stimulering av könsorganen i form av samlag eller onani utan hjälpmedel, eftersom den sexuella stimuleringen från hjärnan inte når könsorganen. Detta behövs för att intensiteten i stimuleringen skall bli tillräcklig för att åstadkomma sädesuttömning.

Hos ryggmärgsskadade kvinnor kan i vissa fall djup vaginal stimulering, särskilt mot slidans framvägg och livmodertappen, leda till orgasm, trots totalt bortfall av känseln i de yttre delarna av könsorganen. Studier talar för att den neurologiska kommunikationen då sker via vagusnerverna, som utgör en direkt förbindelse mellan hjärnan och ett flertal inre organ och ligger helt utanför ryggmärgen.

Låga kompletta skador, i nivå med kotorna Th10/11 – L1 drabbar ryggmärgen i nivå med dess spets, conus medullaris, eller strax ovanför. Vid trauma (brott) i denna nivå skadas såväl ryggmärgens reflexcentra som de perifera nerver som går mellan ryggmärgen och könsorganen respektive bäckenbotten. Förutom att känseln är borta saknas också reflexaktiveringen som ger blodfyllnaden av svällkropparna hos både kvinnor och män, samt hos mannen ejakulationsreflexen med rytmiska bäckenbottensammandragningar. Också hos kvinnan saknas vid denna skadenivå förutsättningarna för de rytmiska sammandragningarna i bäckenbottens muskulatur som vanligen sker i samband med sexuellt klimax.

Vid låga ryggmärgsskador är däremot aktiveringssystemet från hjärnan via ryggmärgsnivå Th11 – LII bevarat. Möjligheten till aktivering från hjärnan, s.k. psykogen aktivering, finns alltså kvar. Därmed kan blodfyllnad av könsorganen och lubrikation äga rum, liksom hos mannen även emission, dvs bildning av sperma för ansamling i bakre delen av urinröret inför ejakulationen. P.g.a. förlamningen i bäckenbotten kan sperman dock inte stötas ut genom ejakulation, utan kommer långsamt flytande eller droppande genom urinröret, s.k. dribbling.

Ryggmärgsskador på olika nivå demonstrerar på ett tydligt sätt hur de olika sexuella delfunktionerna är organiserade och lokaliserade i nervsystemet. Studiet av dem och de olika sexuella symptombilderna vid olika skadenivåer har varit en av de viktigaste kunskapskällorna på detta område.

Det faktum att lusten, och därmed den sexuella motivationen, är intakt gör att god sexuell rehabilitering ofta är möjlig. Det handlar då om att förstå vilka delfunktioner som fallit bort och i vilken mån man kan kompensera för bortfallet genom att använda de funktioner som fortfarande finns kvar, och även utveckla nya.

Behandling av sexuella problem

Behandlingen av sexuella problem hos ryggmärgsskadade sker inom ramen för de specialiserade rehabteam som finns i varje landsting. Även inom primärvården skulle den sexuella rehabiliteringen kunna tas omhand, förutsatt att det finns personal som är beredda till detta och har tillägnat sig den specifika kunskapen om ryggmärgsskadade personer.

Grundprincipen är ur sexologisk synpunkt enkel – att förstå vilka sexuella möjligheter som fortfarande finns och hur dessa kan användas, istället för att stirra sig blind på det som gått förlorat.

Många ryggmärgsskadade personer kommer med tiden igång och etablerar ett fungerande sexuellt liv, men det tar ofta flera år innan detta inträffar. Primärt är de flesta ryggmärgsskadade upptagna av att lära sig att hantera sig själva i en mängd vardagliga och mycket basala avseenden. Sexualiteten prioriteras oftast ned i relation till kontrollen över urinblåsans och tarmens funktion, och behovet av att uppnå största möjliga autonomi vad gäller den egna personen och det fortsatta livet i stort.

Neuropatiskt smärttillstånd
En starkt störande faktor är de kroniska och ofta svårbehandlade neuropatiska smärttillstånd som 30-40 procent av ryggmärgsskadade personer utvecklar. Smärtan i sig, liksom de läkemedel som används för behandlingen, har ofta negativ påverkan på sexualiteten och de sexuella uttrycksmöjligheterna. Vissa smärtläkemedel (t.ex. gabapentin, morfin och morfinbesläktade preparat) kan hos en del personer verka lustsänkande. De kan också hämma den reflex som ger kontraktioner i bäckenbottens muskulatur hos både män och kvinnor, och som hos män åstadkommer ejakulationen. Även vissa antidepressiva läkemedel kan ha dessa effekter.

Spasticitetsbehandling, med t.ex. baklofen, kan också ge sexuell påverkan, med försämring av såväl den sexuella lusten som det genitala gensvaret.

Behandling med läkemedel

Den reflexerektion som hos många ryggmärgsskadade män kan åstadkommas genom lokal genital stimulering är ofta kortvarig och opålitlig. Den kommer och går eftersom den inte får stöd av någon mental genital aktivering – förbindelsen mellan hjärnan och penis är bruten. De signaler från hjärnan som kåtheten ger upphov till stoppas på vägen genom ryggmärgen och når inte penis. Under behandling med PDE5-hämmare (Viagra®, Cialis®, Levitra® och Spedra®) kan erektionen ofta bli både långvarigare och kraftigare. Alla ryggmärgsskadade män bör därför ges möjlighet att pröva något eller några av dessa preparat, såvida inte kontraindikation föreligger. En absolut kontraindikation är ischemisk hjärtsjukdom – bristande blodtillförsel till hjärtat – som behandlas med nitroglycerin. Om t.ex. sildenafil intas tillsammans med nitroglycerin kan den kärlvidgning som kombinationen ger sänka blodtrycket så mycket att cirkulationen i hjärtmuskulaturen bli otillräcklig och personen utvecklar en hjärtinfarkt.

Även om det teoretiskt borde vara så att ryggmärgsskadade kvinnor har effekt av PDE5-hämmare finns inget övertygande veteskapligt stöd för att det verkligen är så.

En del män får kraftfullare reflexerektion om blåsan är relativt välfylld och kan utnyttja det. Denna fördel med urin i blåsan får ställas mot den ökade risken för urinläckage i samband med sexuell aktivitet. Även många ryggmärgsskadade kvinnor får urinläckage i samband med sexuell aktivitet, och då särskilt i samband med orgasm. För dem som har problem med detta kan det vara bra att tömma blåsan före sex av något slag, vilket kräver viss planering. Generellt kan man säga att en ryggmärgsskadad person behöver planera sitt sexualliv mer än den som inte är ryggmärgsskadad. Det går inte lika lätt att vara spontan.

VIBRATIONSSTIMULERING

För att initiera ejakulationsreflexen hos en ryggmärgsskadad man krävs ofta mycket kraftigare genital stimulering än den som åstadkoms vid samlag. Onani eller masturbation utförd av partner brukar vara effektivare, men ofta behövs hjälpmedel. Särskilt vibration med frekvens mellan 80 och 120 Hz har visat sig vara effektivt för att åstadkomma sädesuttömning, och kan med fördel prövas. Denna teknik kan därmed också innebära en möjlighet att återställa fertiliteten hos en ryggmärgsskadad man, åtminstone så att han kan bilda sperma och få sädesuttömning.

Även ryggmärgsskadade kvinnor kan ofta med hjälp av vibration åstadkomma de reflexmässiga bäckenbottenkontraktioner som normalt sker i samband med orgasm (och hos män ger sädesuttömning) och då ibland även uppleva orgasm. Efter bäckenbottenkontraktioner, och hos män ejakulation, kan ibland den behagliga mentala och fysiska avslappningen som är regel efter orgasm infinna sig.

Vid höga ryggmärgsskador (ovanför ca Th 6) ger vibrationsstimulering ofta upphov till en attack av autonom dysreflexi med kraftig blodtrycksstegring, intensiv huvudvärk och riklig svettning. Attackernas intensitet varierar mycket, och kan kräva blodtryckssänkande medicinering innan stimuleringen genomförs. I vissa fall kan dysreflexin omöjliggöra vibrationsstimulering. Oftare ser man att attackerna successivt avtar i intensitet efter att personen praktiserat vibrationsbehandling ett antal gånger.

Vissa personer beskriver också att huvudvärken kan bli en del av den sexuella upplevelsen – ”den känns skön, gör inte ont”. Detta är sannolikt betingat av att sexuell upphetsning och framför allt orgasm ger upphov till frisättning av endorfiner i centrala nervsystemet, vilka dämpar smärta och modifierar smärtupplevelsen.

Att tänka på vid val av vibrator
När man väljer vibrator bör man ha i minnet att en frekvens runt 100 Hz (80-120 Hz) är vad som visats vara mest effektivt för att få ryggmärgsskadade män att ejakulera. Det finns ett flertal gratisappar man kan ladda ner till sin mobiltelefon som kan ”höra” frekvensen på ljudet från t.ex. en vibrator. Med hjälp av en sådan kan man kontrollera frekvensen på den vibrator man funderar på att köpa redan i affären. Många billiga vibratorer, som kan fungera bra som sexleksaker för en neurologiskt intakt person, har för hög frekvens och för låg amplitud för att fungera effektivt för en person med ryggmärgsskada eller annan neurologisk skada.
Som bieffekt av vibrationsstimulering som lett till bäckenbottenkontraktioner och (hos män) ejakulation noterar man ofta en påtaglig minskning av spasticiteten i muskulaturen nedanför skadenivån, vilket kan upplevas som en extra bonus. Dämpningen av spasticiteten kan sitta i från någon halvtimme upp till åtminstone ett dygn. Det är inte ovanligt att ryggmärgsskadade använder vibrationsbehandling som en regelbunden eller t.o.m daglig åtgärd för att minska spasticiteten. Dock ska noteras att både män och kvinnor ofta får ökad spasticitet under pågående stimulering.

Vissa män som har problem med spasticitet i urinrörets slutmuskel, så att det kan vara svårt att komma in med tappningskateter, beskriver att vibrationsbehandling åstadkommer minskad spasticitet i slutmuskeln och därmed underlättar kateterisering.

En ryggmärgsskadad man jag träffat beskrev att om han vibrerade sig ett par minuter var tredje dag så hade han aldrig svårt att komma in med katetern. Han behövde inte vibrera sig till ejakulation för att uppnå detta. 

KVINNOR OCH SEXUELLA HJÄLPMEDEL

Kvinnor kan som ett alternativ till vibrationsbehandling pröva ”EROS suction device”, som är en liten sugkopp som appliceras över klitoris. Sugkoppen är via en tunn slang förbunden med en liten motor. Denna skapar ett lätt undertryck som ”suger” över klitoris. Graden av undertryck kan kvinnan själv variera.

Enligt Marcalee Sipski, en amerikansk ryggmärgsskadeläkare som ägnat delar av sin forskning åt sexualitet hos ryggmärgsskadade kvinnor, fungerar denna apparat för vissa t.o.m bättre än vibrationsbehandling. Några studier som styrker detta finns dock inte publicerade. Tyvärr är Eros suction device dyr (ca 300 USD), och kan vara svår att få tag i eftersom det inte finns någon återförsäljare i Sverige.

Att uppnå orgasm

Av hela gruppen ryggmärgsskadade kvinnor kan ungefär hälften uppnå orgasm efter skadan. Att förutspå orgasmförmåga efter grad av skada är svårt. Kvarvarande hudkänsel i ”byxfickeregionen” (Th11-L2) och i skrevet (S2-S4) tenderar dock att vara positivt för orgasmförmågan. Också en del kvinnor med kompletta skador kan få orgasm, även om det inte är fullt lika vanligt som för dem med inkompletta skador. Tydligt är dock att kvinnor med ryggmärgsskada, oavsett nivå och grad, behöver mycket mer långvarig stimulering än icke-skadade. Många har hjälp av vibrationsstimulering.

Det är viktigt att veta att stimulering av könsorganen kan ”löna sig” i form av orgasm även för den kvinna som inte har någon känsel i området. I åtminstone en laboratoriestudie av ryggmärgsskadade kvinnor använde sig flertalet av de kvinnor som kunde uppnå orgasm direktstimulering av klitoris – även de som saknade känsel. De flesta använde också vibrator.

Medicinering kan försvåra orgasm
Vid svårigheter att uppnå orgasm och samtidig medicinering mot depression med SSRI-preparat (som hämmar upptaget av serotonin) kan man, för såväl kvinnor som män – om så är möjligt – försöksvis pröva att sätta ut preparatet eller byta till någon antidepressiv medicin med mindre eller inga sexuella biverkningar.

Detsamma gäller vid svårigheter att få orgasm hos en person som står på vissa typer av smärtmedicinering (t.ex. gabapentin), eller på behandling med baklofen mot spasticitet. Man måste dock alltid väga önskan om att öka förutsättningarna för orgasm mot behovet av medicinering mot depression, smärta och spasticitet.

Onani ger goda möjligheter att utforska den ”nya” kroppens sexuella möjligheter. Detta gäller såväl för den som har en partner som den som inte har det. Vid självstimulering kan man hålla på så länge man vill. Man riskerar inte heller att känna sig stressad över att en partner kanske tycker att det tar för lång tid. Detta är viktigt, eftersom den genomgående observationen är att ryggmärgsskadade kvinnor behöver avsevärt längre stimuleringstid än icke skadade.

Genital stimulering med hjälp av strålarna från en vanlig handdusch kan fungera utmärkt. Ett duschmunstycken med pulserande stålar kan eventuellt ha ännu bättre effekt. Man skall alltid vara vaksam på vattentemperaturen. Är den för hög kan man få brännskador på hudområden med nedsatt eller bortfallen känsel.

Det är viktigt att se till att leder som saknar känsel inte hamnar i ytterläge i samband med t.ex. samlag, eftersom det då finns en risk att de skadas. Efter sexuell aktivitet bör man också inspektera huden avseende sår och småskador.

Författare: Axel Brattberg, leg läkare, specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin, auktoriserad klinisk sexolog NACS (Nordic Association for Clinical Sexology)

Författare: Malin Swartling, leg läkare, specialist rehabiliteringsmedicin, FECSM (Fellow of the European Committee of Sexual Medicine)

Datum: 2017-10-02

Translation
A short version of this text has been translated into English and Arabic.

Rådgivning

Varje enskild persons förutsättningar måste kartläggas innan riktad rådgivning kan ske.

Information och handledning ges till den ryggmärgsskadade och hens partner, om en sådan finns. Man varvar teori och praktik, och den ryggmärgsskadade prövar sig fram på egen hand, med onani och annan sexuell stimulering, och/eller tillsammans med eventuell partner.

Man skall också komma ihåg att utmärkt vägledning, kanske den allra bästa, ofta ges av andra ryggmärgsskadade personer som har en likartad skadebild och kommit längre i sin sexuella rehabilitering, och som är beredda att dela med sig av sina erfarenheter.

Umo är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan du hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer. Du kan även läsa om funktionshinder och sexualitet under avsnittet Funka olika.

Se Claes Hultling föreläsning ”Sex efter Ryggmärgsskada”.

Share This